Här i London är går det verkligen snabbt compares to lilla Stockholm..Om man säger såhär under hela 2010 dejtade jag fyra stycken i Stockholm (såklart inte samtidigt). Jag landade på Heathrow i tisdags och fem dagar senare var jag på min första date...så ni kan ju själva räkna ut i huvudet hur det kommer sluta hahaha. Well,vad jag förstår så är dejtandet i det här fish n' chips landet lite som US dating. Alltså, man träffas tar en drink pratar lite om ditten o datten och det behöver inte vara så SERIÖST. Jag vart utpushad till min första dejt av ingen annan än guess who?..Ms. Sue såklart. Såhär löd hennes uppmaning.."Ut på en dejt nu, du kan inte bara sitta här hemma och ruttna. Du måste ut och upptäcka London right?" Så, yes, her words are my command. Kl 4 skulle jag träffa min date utanför Tate Modern. Det enda jag visste om min date var att han var en mix av french, austrian and a little bit of vietnamese..jag har aldrig dejtat en asiat och har sagt att jag nog aldrig kommer göra det. Jag vet att det låter lite sjukt. Jag är ju asiat själv och jag vet ju att jag bara typ är tre äpplen hög, och asian guys är ju som sagt inte kända för att vara långa och ståtliga. De är typ 4 äpplen höga. Jag gillar långa män, kanske för att min första crush var en basketkille.
Well anyways, så tänkte jag, sluta vara så narrow minded nu Olivia, never say never..och helt plötsligt stod jag vid busshållsplatsen vid Angel och väntade på 4:an som skulle ta mig till Tate. Och där stod han och väntade på mig, han var inte som jag hade föreställt mig och det vart ingen "klick", men det var en nice och avslappnad pratstund över en drink. Jag är stolt över min impulsivitet och att jag börjar lära mig the UK dating style...nu måste jag bara lära mig hur man avslutar dates som inte klickar..något jag är usel på! Till jag hör ett "klick" så är jag lika undrande som Billie Holiday "Lover man, oh, where can you be...."
xxx/ O
