Ollie, du kanske ska börja skriva sa min fina vän Linus. Så här är jag nu med mina fingrar trevande på tangentbordet. Skrivkramp det är vad jag har. Men jag gör ett försök. Jag ser den här sidan som ett utlopp för mina tankar och som inblick i mitt liv för mina vänner.
Mina vänner är mina hjältar. De får min värld att snurra och ger mitt liv en mening. Och därför undrar jag ibland varför jag har tagit beslutet att flytta ifrån de.
Negin hade kanske rätt när hon sa att jag har ett vilset hjärta. Ett vilset hjärta som tagit sig från den djupaste djungeln på Filippinerna till lilla Sverige och som fortfarande inte slagit ro och därför söker sig till andra sidan Atlanten. På frågan om varför jag nödvändigtvis måste flytta är mitt svar; Var sak har sin tid, och min tid i Stockholm har kommit till sitt slut. Slutet skulle ha varit nu i september, men av olika anledningar så flyttar jag inte till NYC förrän i januari 2011. Till dess ska jag njuta av min tid i Stockholm....
